Vindkraft och naturskydd

I går fick jag möjlighet att träffa en polsk vindkraftsverksexpert för ett mycket intressant samtal. Han hävdade, tvärtemot vad kärnkraftslobbyn och den borgerliga regeringen påstår, att kärnkraften går att ersätta med vindkraft.

Han jämförde med Tyskland, som har betydligt större energibehov än Sverige, men kunnat ersätta kärnkraften i stor utsträckning med vindkraft. Tyskland har vindkraft som motsvarar ca 30 kärnkraftsverk. I Sverige, menade han dessutom, att vi har betydligt mer gynnsamma förhållanden, för just vindkraft, med en väldigt lång kust.

Man kan fråga sig om Sverige verkligen satsat tillräckligt mycket resurser på forskning på förnyelsebara energikällor, mot bakgrund av de möjligheter vi har att bygga ut vindkraften. Regeringens miljöpolitik framstår därför i sammanhanget som löst prat.

Jag befinner mig i sydvästra Polen, mitt i ett böljande landskap omgiven av stora täta skogsområden. Det är min mammas hemtrakter och orten vi befinner oss på heter Jelenia Góra (Sv: Hjortberget), som under tyskt herravälde hetat Hirschberg. Det är en medelstor 900 år gammal Polsk stad, vid foten av bergskedjan Karkonosze som utgör gränsen mot Tjeckien. Härifrån är det bara 13 mil till Prag. Folk är gästvänliga och förhoppningsfulla inför framtiden. Levnadsstandarden ökar stadigt. Många av husen är gamla och förfallna, men i takt med att folk får det bättre ställt har man börjat restaurera gamla hus allteftersom man får råd.

Här i området finns många små välbesökta turistorter. Namnet Polen kommer från ordet pole, som betyder slättland på polska. Nästan 90 procent av Polen är slättland - så många beger sig hit, till fjällområdena på semester. På vintern finns det fina skidbackar att åka i och på sommaren kan man ta promenader längs fjällen och njuta av den storslagna naturen.

Den här regionen utgör en unik botanisk brytpunkt, en sydgräns för hjortron och en nordgräns för sydliga arter av bergsväxter. I går åt vi middag på en god väns kolonilott där det växte vindruvor.

I dalarna och på fjällets sluttningar växer tall, björk, ek, ask och bokskogar. Längre upp finns kryptall och hedmark. Topparna är mellan 1000 – 1600 meter höga. De högsta av dem heter Sniezka och Szrenica. Nationalparken här hör till natura 2000 områdena.

Naturen är levande och rik, varför det kan vara svårt att tro att det här har varit ett av Europas mest nedsmutsade områden. När man åker med linbanan upp mot topparna kan man se stora områden med döda träd. Det ser ut som stora hål i den vackra naturen. Tung industri med kol och brunkol ledde till vad som betecknats en ekologisk katastrof. Täta moln av giftig gas låg som ett tjockt täcke över dalen. Utsläppen anhopades i dalen, som blev uppsamlingsskålar för all smuts.

Nu är luften frisk och klar och naturen har börjat återhämta sig tack vare kraftinsatser.

I morgon ska jag gå in mer på vad man har gjort för att rädda naturen här.

Robin Enander, robin.enander@hotmail.com

Lästips: Vänstervindar, Solidarnosc, SSU

--------------

Kramgo Arvidsjaurbo, tjejgalen socialist, tankspridd halvpolack, fotbollsspelande trumpetare, heltokig SSU:are. Veckans sommargäst här på norrblogg är Robin Enander 15 år, som skriver från Jelenia Góra i sydvästra Polen.