måndag 30 juni 2008

Varför är jag socialdemokrat?


Varför är jag socialdemokrat?
Det är en högst berättigad fråga just nu i omprövningens tider.

Olof Palme inledde med ”Jag är demokratisk socialist med stolthet och glädje.” när han i ett inlägg i partiledardebatten i tv, den 17 september 1982, klargjorde varför han var socialdemokrat.

Jag heter Robin Enander och är en femtonårig(15) SSU:are från lappmarkskommunen Arvidsjaur. Den här veckan har jag fått äran att gästblogga här. Det är ett utmärkt tillfälle för mig att ventilera betraktelser och reflektioner.

Jag har varit aktiv inom SSU i 2 år och fick i våras förtroende att driva politik i SSU Norrbottens distriktsstyrelse. Tjejer, kompisar, fotboll, politik och att läsa och skriva är mina huvudintressen, med åtskilliga underkategorier. Tankspriddhet är, på gott och ont, den egenskap som kännetecknar mig mest.

Varför är jag socialdemokrat? Det kommer att framgå tydligare under veckan. Men här kommer en kort redogörelse för hur och varför jag började med politik.

Mitt intresse för politik vaknade när jag blev medveten om den förödelse som kommunismen och nazismen orsakat under 1900 – talet. Jag kunde knyta det till min bakgrund med mitt, på mammas sida, ursprung från Polen. Polen stärktes efter förödelsen av en stark fackföreningsrörelse, Solidarnosc.

Jag gick med i SSU i Augusti 2007. Det fanns då ingen aktiv klubb på orten så jag tog reda på vem som senast varit ordförande och kontaktade henne. Snart var vi igång och jag fick delta i valarbetet och allt vad det innebär. (Så vitt jag vet är vi i dag den SSU - kommun i norrbotten som har störst andel medlemmar i förhållande till befolkningsmängden)

Men så kom valnederlaget. Som ny inom socialdemokraterna kände jag snarare förväntan och spänning inför tiden i opposition än bitterhet inför det negativa valresultatet.

Efter valet arrangerade jag ett skolval på min skola. Lärarna hade dessförinnan valt att inte genomföra ett sådant vilket fick mig att reagera. Det enda ungdomsförbund som uppträdde under skolvalet var SSU. Många nya medlemmar värvades. Framgångarna sporrade mig till fortsatt engagemang.

Tjusningen med politik är att ha idéer och en vilja som leder till att man kan åstadkomma förändring, förverkliga visioner.

Jag hann med mycket under mitt första halvår i SSU. På skolvalet följde en händelserik höst då jag gick SSU:s grundutbildning. Där träffade jag många nyblivna SSUare i samma ålder. Det var en stor kull nya medlemmar, eftersom många gått med i anslutning till valet. Jag har genom SSU lärt känna Björn Holmberg Bergman från Luleå, en rödhårig intelligent kille som är en av mina bästa polare.

2007 överträffade emellertid allt. På våren höll jag mitt (första) första majtal i grannkommunen Arjeplog. Bara några veckor senare tillbringade jag en oförglömlig veckas praktik i Sveriges Riksdag med riksdagsmannen Fredrik Lundh (som figurerar här på bloggen).

Tätt därpå deltog jag vid min första DÅK. Det vill säga SSU Norrbottens årsmöte, till vilket jag skrivit två motioner. Den ena bifölls delvis och den andra yrkades avslag på. Den som avslogs handlade om sänkt rösträttsålder till 16 år i Sverige. Det blev startskottet för mitt starka engagemang i frågan.

Senare, på sommaren samma år - 2007, fick jag även förtroendet att som ett av 13 ombud representera SSU Norrbotten på SSU:s kongress i Örebro.

Allt jag fått vara med om och vara delaktig i ger mig känslan av att mitt engagemang är meningsfullt.


Varför är vi socialdemokrater? Vad vill Socialdemokraterna? Det är två viktiga frågor just nu, med ett stundande val 2010 och efter 2 år av borgerligt vanstyre.

Socialdemokratin har, uppriven av valförlusten, hamnat i en identitetskris. Vi befinner oss i ett stadium av djupgående självkritik med sikte på att modernisera vår politik. Detta gör vi genom rådslag som ska ta fram förslag för den nya socialdemokratiska modellen.

Grundläggande värden som solidaritet, frihet, rättvisa och jämlikhet riskerar att försvinna i rådslagens förvirring. Tyvärr verkar det som om dessa grundvalar redan blivit kompromissbara i socialdemokratisk politik, vilket oundvikligen kommer att leda till en högervridning av den svenska socialdemokratin. Solidariteten, friheten, jämlikheten och rättvisan behöver inte revideras till förmån för en uppdaterad syn på politiken.

För att bedriva politik måste man ibland kompromissa. Men det måste också finnas en gräns. Jag håller därför delvis med Sören Wibe om att det är anmärkningsvärt när partiledningen accepterar att EU vill införa begränsningar i strejkrätten. Kompromissar vi in absurdum kommer vi inte längre att kunna profilera oss som ett slagkraftigt alternativ till den sittande regeringen. Vi kommer framförallt inte att kunna profilera oss som demokratiska socialister.

Omprövning av vår politik i all ära. Men vi måste göra klart för väljare, precis som Olof Palme gjorde, och inte minst för oss själva att den grund vi vilar på; solidaritet, frihet, jämlikhet och rättvisa står stadigt och förblir utgångspunkt för vår politik även i framtiden.

För att vinna nästa val måste vi kraftsamla för att kunna motstå Fredrik Reinfeldts oljiga inviter till arbetarklassen. Fredrik Reinfeldts mål är att stärka och befästa de besuttnas ställning i samhället, men det är inget som han skyltar med. Därför har vi har ett ansvar inför de som drabbas svårast av det nya systemet, att åskådliggöra alliansregeringens nedriga politik. I storstadsområdena, där segregationen är stor, har socialdemokratin en viktig uppgift – vilket Mona Sahlin tidigt insåg.

Med internationell solidaritet som utgångsläge måste vi driva en aktiv politik för att kraftigt minska utsläpp av växthusgaser och stoppa miljöförstöring samt så fort som möjligt bryta beroendet av fossila bränslen och kärnkraft.

Det finns stora krafter inom vår rörelse. Dessa måste mobiliseras. Varje enskild människas engagemang är en resurs. Framåt kamrater, med idéerna som drivmedel!

”Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan” löd slutraden i Olof Palmes anförande under den tv – sända partiledardebatten 1982. Solidariteten, omtanken är ett viktigt fundament som vår rörelse bygger på.

Ruckar man på den, så lutar hela socialdemokratin.


Robin Enander, robin.enander@hotmail.com

Lästips: Vänstervindar, Solidarnosc, SSU

--------------

Kramgo Arvidsjaurbo, tjejgalen socialist, tankspridd halvpolack, fotbollsspelande trumpetare, heltokig SSU:are. Veckans sommargäst här på norrblogg är Robin Enander 15 år, som skriver från Jelenia Góra i sydvästra Polen.





2 kommentarer:

Fredrik Lundh sa...

Grym start på ditt bloggande! Blir en intressant vecka att följa...

Robin Enander sa...

Tack Fredrik!