Borgerlig bostadspolitik ett hot mot landets välfärd

Regeringens brist på bostadspolitik har vuxit till ett reellt hinder för tillväxten och riskerar att växa till ett hot mot hushållens ekonomi. Hela bostadsmarknaden hotaratt haverera och vi riskerar att få omfattande ”bostadsbubbla”. Det här drabbar i första hand hushållen.

Både i storstäderna och tillväxtområden som Malmfälten är bostadsbristen på ohållbara nivåer och sätter hinder för att regionerna ska utvecklas.
Maud Olofsson sa vid sitt besök i Norrbotten att kommunerna måste jobba på att bli attraktiva så folk vill bo där.
Hallå ministern!?
Folk vill bo, men har ingenstans att bo. Och det hjälper inte med att låta marknaden styra. Det byggs inte bostäder för att folk vill bo, det hjälper inte med regeringens efterfrågestyrda bostadspolitik. För alla kan inte efterfråga.
Behovet måste vara det som styr, för att ha bostad
är en grundläggande fråga för människors trygghet och utveckling.

Låga räntor, hårdare krav på att flytta till jobb, lågt bostadsbyggande driver upp priserna på bostäder och gör att människor belånar sig väldigt högt.
Bostadsrätter med hela 153 procent och villor med 72 procent – att jämföras med den allmänna prisnivån som bara stigit med 16 procent.

Samtidigt försämras trygghetssystemen så att allt färre har 80% av sin ersaättning vid arbetlöshet och sjukdom. Kombinationen av detta gör hushållen utsatta.
Istället för att hoppas på att marknaden ska lösa problmet är det dags för regeringen att agera och ta ansvar för utvecklingen och satsa kraft och resurser på att stimulera bostadsproduktionen

Regeringen säger sig vara mot subventioner. Men det är inte sant.
Frågan är bara VAD man subventionerar.
Hur kan det komma sig att RUT och ROT är ok, dvs renovera kök och städa kök medans att subventionera så människor får möjlighet att bo där jobben finns, inte är det?Det är en investering som skapar förutsättningar för tillväxt och innebär dessutom långsiktigt hållbara värden.