Enligt den definition som Moderaterna använde under valrörelsen 2006, så låg enligt Riksdagens utredningstjänst utanförskapet på 907 000 i oktober 2011 och 922 000 i oktober 2006, d v s en minskning med 15 000 personer. Denna förändring ligger inom den statistiska felmarginalen. Det finns alltså inget fog för påståendet att utanförskapet skulle ha minskat.
Den definition av utanförskap som regeringen nu använder, när de hävdar en minskning med 160 000 bygger på definitionen "helårsekvivalenter", d v s hur många helår som summan av antalet ersättningsdagar i olika transfereringsssystem generar.
Problemet med denna definition är att det är uselt mått på faktiskt utanförskap eftersom det summerar ihop folk som är hemma från jobbet för att man drabbats av en envis influensa med individer som står mycket långt från arbetsmarknaden.
Jämför man decembermånaderna 2006 och 2011 så har sysselsättningen (säsongsrensat) ökat med 82 000 personer. Men eftersom även antalet personer i arbetskraften ökat ungefär lika mycket procentuellt så är sysselsättningsgraden ungefär densamma eller t o m något lägre.
I december 2006 var sysselsättningsgraden 66,1 procent jämfört med 65,7 procent samma månad 2011.
Tycker ni att detta är krångligt? Ja, jag håller med er, men summan av kardemumman är att utanförskapet som var Moderaternas stora trumma att slå på i valet 2006, är desamma nu år 2012.
Det är väl ett tydligt tecken på att Moderaternas inte har någon politik för att bryta utanförskapet!?
Norrblogg - Norrbottens rik(s)dagsledamöter om livet och politiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar