Upprop i riksdagen.

I morgon sker uppropet i riksdagen, det är då man blir riksdagsledamot på riktigt, så att säga. Jag är oerhört stolt över att vara riksdagsledamot från Norrbotten, det har jag varit från första dagen! Men den här gången känns det sorgligt och vemodigt. Inte över valförlusten, den har jag brutit ihop över och går nu vidare som oppositionspolitiker. Nej, jag är mera sorgsen över att vi får ett främlingfientligt parti i Sveriges riksdag. Jag ville inte tro det, jag ville så gärna tro att Sverige skulle kunna gå en annan väg än många andra länder. Men jag hade fel....så fel.
Sorgligt är vad det är, och jag kommer att göra en liten tyst protest, kanske mest för min egen sinnesfrid skull, men ändå. Jag brukar alltid ha en gäst med mig på riksdagens högtidliga öppnande. Vi går till Storkyrkan, går med glädje och stolthet på öppningen och käkar en och annan snitt. Men i år ska jag bara gå på det som jag måste närvara på, utan gäst.....det blir min tysta protest!