Nu kan jag inte låta bli längre, jag får skrivklåda på fingrarna om inte jag också skriver av mig i "sann" och "öppen" anda. Det nya året började som det gamla året slutade, många åsikter som ska levereras i olika format och forum.
Självklart så handlar det mest handlar det om att ha en "öppenhet" om partiordförande Håkan Juholts ledarskap eller brist på den samma.
Inga eller ingens tankar eller åsikter få hämmas, från någon eller av någon.
Allt ska dryftas, ja helst då i någon TV-soffa eller på bästa debattsida.
När jag sitter här hemma i Arjeplog och betraktar öppenhetsdebatten så undrar jag för vem, som den så högljudd förs?
Dom männsikor som jag träffar och pratar med är beskymrade över skattehöjningen som kommunen tvingades göra, utan att det går att se att snöskottningen funkar bättre. Tankarna och åsikter som handlar om varför kommunen inte har råd att ha en ungdomsgård öppen och en påtaglig rädslan för droger som blivit allt vanligare även här hemma i Arjeplog.
Jag tänker också på processen när Håkan Juholt valdes, jag var t. ex på ett möte i Luleå där det var ganska många medlemmar som diskuterade och argumenterde för just sin kandidat till ordförandeposten. En öppen dialog mellan olika människor med olika syn på ledarskap i sansad och demokratisk anda. Människor som möts och dryftar sina tankar, är det inte så det går till?
Som VU-ledamot i partidisktriktet har jag även diskuterat ordförandefrågan internt men fortfarande med en öppenhet. Jag känner inte att någon har försökt stoppa mig, när jag argumenterat för det jag tycker. Men jag förstår av skriverierna att det inte räcker, vi borde säkert haft en landsomfattande folkomröstning om vår ordförandekandidat innan alla känt sig nöjda och belåtna. Frågan är om nöjdheten ens infunnits sig då.....jag tvivlar.
Jag läser Kalle Petersen inlägg i dagens NSD och undrar vad är det egentligen han menar. Frågor som jag får in i mitt huvud är; vilken slags öppenhet menar han? Var ska debatten släppas lös? Menar han verkligen att medlemmar inte får säga sitt? Var då? Jag blir lätt förvirrad av artikeln måste jag erkänna, syftet med artikeln kan jag förstå, men målet med artikelns innehåll är för min egen del mera luddigt uttryckt. Vad vill Kalle Petersen egentligen uppnå blir min enkla fråga när jag sitter här vid köksbordet i Arjeplog?
1 kommentar:
Ylva Johansson. Hon går över golvet i sin stora lägenhet i Stockholm, är rastlös. Det har varit mycket julmat och dricka. Där står datorn. Dags att skriva något, men vad? Ut flyter en text som säkert inte har något av det du efterlyser, Maria. Men det är förstås samlade kommentarer och snack den senaste tiden i kretsen av de närmaste. Denna icke framåtsyftande text visar, enligt mig, bara en brist på fantasi och ger tigermat i gapet på de som lyft in Carema och andra aktörer på marknaden.
De kan lugnt fortsätta placera svenska skattbetalares pengar i annat land.
God fortsättning på det nya året!
Skicka en kommentar